Tågliv

Jag älskar kollektivtrafik. Jag älskar bussar, tåg och att resa tillsammans. Det är miljösmart och ibland till och med ekonomiskt. I ett modernt samhälle känns det självklart att kunna ta sig från en ort till en annan med hjälp av en god infrastruktur, och det är fantastiskt!

Det finns bara en liten sak som stör mig med alla dessa bussar och tåg som åker runt i landet. Alla andra människor som ska med. Inte nog med att jag behöver spendera tid i en väntsal tillsammans med människor som ser ut som om de väntar på lastvagnen som ska ta dem till gaskammaren, jag ska även behöva dela vagn med människor som inte lärt sig grunderna i hur man uppför sig bland folk.

Först och främst, i väntsalen, om det finns tre hela bord med tillhörande sittplatser lediga sätt dig för bövelen inte mitt emot mig och se ut som en sur, förstoppad groda. Kom även ihåg att  jag, som suttit där ett bra tag i väntan på ett försenat tåg, faktiskt inte har gjort dig något ont. Du behöver således inte stirra på mig med en blick som skulle kunna döda ett knattefotbollslag på en millisekund.

När vi sedan kommit på tåget, som självklart är ungefär en timme sent, kanske du behöver ringa någon och berätta när du är framme och det kanske leder till att du sitter där och pratar i telefon en stund. Just det, prata i telefon, inte skrika. Om du vill förpesta hela vagnen med historien om hur full du blev i helgen, varsågod, men det är ingen som kommer försvara dig när någon fått nog och försöker trycka ut dig genom fönstret.

Och slutligen, fis inte. Det är bara ren ondska. Bara... nej.

Mvh
en som egentligen är en sympatisk och mycket tolerant människa men som inte har tålamod för idioter.