torsdag, augusti 22, 2013

Everything ends

Det blev en begravning, trots allt. De som var där tyckte att det var fint. Personligt och mitt i prick var det någon som sade. Nu är det klart. Nu kan allt annat fortsätta framåt. Flytten till Umeå, livet och sådana saker.

Just det, jag ska flytta till Umeå för att plugga. Student på heltid, om en drygt en vecka. Jag har ingenstans och bo och knappt någon koll på någonting. Det löser sig. Kurslitteraturen är köpt och det känns som en bra idé att starta om på annan ort.

I helgen blir det Stockholm för att se Kent, Winnerbäck och Robyn. På söndag ska jag träffa min Henny, lucky me!

onsdag, augusti 07, 2013

Mina ord räcker inte till, jag vet inte längre hur jag ska använda dem. Min ork har sinat, men jag bryr mig för mycket för att inte orka. Samtidigt orkar jag inte bry mig, men jag bryr mig. Jag bryr mig så förbannat mycket. Det är så viktigt att han är han. Att min pappa får vara sin egen, inte en konstruktion av förväntingar om hur det bör vara. Han brydde sig inte mycket om hur saker och ting skulle vara, han gjorde som han kände för. Alltid. Och han fanns alltid där, en stöttepelare för livet. En pappa att be om råd. En pappa vars råd alltid var desamma, fast uttryckt på olika sätt, gör som du vill. En pappa som alltid uppmuntrade det jag valde att göra oavsett vad det var. En pappa som uppmuntrade mig lite extra varje gång jag bestämde mig för att jag skulle skriva och syssla med språk. Varje gång. Alltid. Min pappa. En av de få som faktiskt förstår, eller smarare förstod, varför det inte går att dricka te ur kaffemuggar. En av de viktigaste personerna i mitt liv, borta för alltid. Igen.