Det traditionsenliga frosseriet är snart över. Idag är det juldagen, dagen som borde spenderas i framstupa sidoläge för att återhämta sig efter gårdagens festligheter och paltkoma. Överlag en bra jul trots att någon saknades. Julgranen var fin, maten var god och mamma och Ludde hade gjort knäck bara för min skull.
Det är fint med jul. Det är gott med pepparkakor, glögg och lussebullar. Det är fint med tända ljus och granar inomhus. Släkt och vänner. Jag är julnazist. Julen är julen och julen ska vara som alltid. Pepparkakshus, alkoholfri glögg, knäck, klappar och självklart julbocken. Nej, inte den som slängde in julklapparna på 1700-talet. Den i trä, som mamma har.
I år var det ingen Nils som klampade rakt över alla julklappar för att lägga sig bakom granen, ingen syster som tryckte i sig kumminost. Fluff tuggade inte på alla snören, hon visste väl att det inte var som vanligt. Istället var vi tvungna att hålla isär katterna för att Sture och Selma inte skulle bedriva otukt hela dagen. Ingen skam i kroppen på de två!
Nu är Selma hos mig. Hon sover, vaknar ibland och vill ha uppmärksamhet och sen sover hon lite till. Jag fick en iPad av Tomas och en massa andra bra saker som jag ville ha, ett våffeljärn och en Buffy-bok. Och En hamsters dagbok.
Jag har en bra familj, men det talar vi om en annan gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar